Tinaeh

 

 

Redan när jag fick hem den här boken (från english bookshops bokklubb) kände jag att jag säkert skulle gilla den, men ändå har jag skjutit upp att läsa den. Men nu är den läst, och jag tyckte väldigt mycket om den. Jag älskar ju Wallflower av Stephen Chbosky, och den här var på nåt sätt lik den även om de är helt olika. Jag fick lite samma vibbar, och det gillar jag.

 

Det handlar iallafall om Sam. Hans bror Charlie har skjutit ihjäl 14 personer och sedan sig själv i en skolskjutning, och vi får följa hans familj i ungefär ett år efter. Sam är egentligen en helt vanlig kille som gillar musik, men han får utstå så mycket hat från hela samhället som klandrar honom och hans föräldrar för vad Charlie gjorde. Sam brottas med sina känslor och är såklart arg på sin bror samtidigt som han saknar honom fruktansvärt mycket. Tidningarna skriver såklart väldigt mycket om händelsen och familjen, och det är inte lätt att leva med.

 

Man får verkligen en tankeställare av hela mediabiten. Det är så lätt att avhumanisera människor som har gjort hemska saker, men nånstans måste man ju förstå att de också är människor med allt vad det innebär. Charlie är ju inte bara ett monster som alla tycker, utan han är ju Sams storebror som han har så mycket fina minnen tillsammans med. Och självklart måste familjen få sörja att de har förlorat en familjemedlem. Det är ett jättesvårt ämne, men jag tycker ändå att boken skildrar det på ett bra sätt. Jag gillar verkligen att det fokuserar på familjen och tiden efteråt och inte så mycket på själva skolskjutningen. Det är såklart jättehemskt när sådant händer, men det är bra med en annan synvinkel. Det brukar ju inte bli så mycket fokus på de som blir kvar som inte är "offer" på det sättet. Skulle kunna babbla om det här hur länge som helst, men jag tror ni förstår hur jag menar.